Kronobergs bokmässa

Igår var det bokmässa på bibblan i Växjö - alla var där, så även föreningen Glas i Hovmantorp. Vi sålde en del av våra böcker, gamla som nya. Tyvärr var det så många mässutställare att det inte blev mycket utrymme för var (eller, jag menar förstås: eftersom Kronobergs bokmässa blivit en så'n succé så är det fler och fler som vill komma och ställa ut, vilket innebär att var och en inte kan få så mycket utrymme).

Vi fick dela bord med Per-Johan Weidolf som samlade intresseanmälningar för en kommande bok - läs om hans idé här.

Mässan var välbesökt:

Patrik är glad - kanske för att han äntligen har funnit en ny lokal till antikvariatet, denna gång i Tegnergallerian. Öppnar inom kort!

Mitt över gatan var det ett annat evenemang, vernissage på Växjö konsthall:

Drakar och demoner?

Dagens boklunch på bibblan blev en intim diskussion - bara två lånare och en bibliotekarie.

Utöver några boktips (både bland ungdomslitteraturen och vuxenlitteraturen) kom vi att diskutera begreppen "som så" - rubriken var ju "demoner / fantasy".

Så vad är då en demon?
På det hela taget enades vi väl om att en demon är ond, och har ett evigt liv. Några exempel nämndes (men, skam till sägandes, jag minns inte vilka - )
Se'n jag kom hem har jag roat mig med att slå upp ordet lite här-och-var. Uppenbarligen var, från början ("Grek. daimon, ande; ursprungligen (t. ex. hos Homeros) 'gudomen sjelf' " - Nordisk Familjebok, Ugglan), demonen inte nödvändigtvis ond. Dock finns tydligen onda demoner nämnda redan i Bibeln (Markusevangeliet), så den uppfattningen är inte nå't nytt påfund heller.

Nästa ord att tackla blev vampyr - ett väsen som har nått popularitetens höjder med Twilight-serien. Vampyrer visade sig knepiga att definiera, men de började dyka upp i litteraturen på 17-1800-talet. En av de mest berömda torde väl vara greve Dracula (före Twilight, då - är det Edward han heter? ;-)

Så gick vi vidare till begreppet fantasy (vilket Cecilia inskärpte i oss: det måste uttalas på engelska - fantasi är något helt annat!).
Jag hittade en intressant formulering på Wikipedia: " Fantasy skiljer sig från genren science fiction genom sitt förhållande till realismen. Där fantasy kräver att någonting inte kan ske, kräver science fiction att det som händer inte kan ske just nu, men skulle kunna hända eller skulle kunna ha hänt."

Själv kom jag hem med en bok med titeln Alvklingan, en "fortsättning" till Sagan om ringen, skriven av Nik Perumov. Än har jag bara läst de första 25 sidorna...

Nästa boklunch blir 6/12, då det kommer att handla om "livsöden / skratt"

Sagor för stora och små

Det har varit sagovecka på bibblan - avslutning idag med levande sagofigurer, möjlighet att själv bli prinsessa, riddare eller nå't annat och dessutom tre animerade sagor från bröderna Gimms samlingar.

Den jag såg gestaltade sagan Snövit och Rosenröd (ej att förväxla med Snövit och de sju dvärgarna!)
Nedan ser vi Snövit och björnen vakna en vintermorgon - till höger berätterskan Rosenröd:

I vimlet sågs (bland andra) en förbihastande adelsdam, en gyllene prinsessa samt en liten, röd, drake:

Dessutom var det premiär för (en förhoppningsvis årligen återkommande) julmarknad i Strömbergdhyttan:

Gör forntidsbygd till framtidsbygd!

Nu har vi just varit på föredrag - Erika Lagerbielke berättade om den första delrapporten från projektet "Det nya glasriket" (som, enligt landshövdingen, "snart kommer att finnas på blogg, FB och twitter")

Spännande idéer, tänkvärda tankar - och, framför allt, optimism!

Som ett se/läsvärt exempel från utriket nämndes Waterford, en gång Irlands finaste, kanske på väg igen?

(För dig som tycker att du känner igen rubriken - ja, det är ett citat från en av husets favoritfilmer. I filmen uttalas den av (den) bygdens kommunalråd...
Vilken film? Den här...)